mshop

Yoyoyoyoyoooo gratis träning vad säger man?"äntligen kan ja få en rumpaaah" vad gör
Vi? NU KÖR VI

Precis Otto det är bara ett telefonlyft ifrån;)

Shit vad vi erövra göter alltså. Fuck you aim from göteborg!

Så ett frö idag i er, så att det kan blomma upp imorrn hos er. Tänk på att livet är skört, men det är inte kört, lev o njut o bara gjört!
-Özz nujen

Fet eller hur!?;>

SEX? JAG VILL HA, ELLER BORDE JAG INTE VILJA HA EN  ISTÄLLET?



PUSS PÅ DIG

Papi papi papi chulo. Carlos är vår latino man!

Det har nu gått omkring en månad sedan vi kom till Miroi för första gången. Den 22:e mars 2012 var det informationsmöte om den verksamhet som skulle bli en del av vår vardag de närmaste veckorna. Informationen som vi fick var att det här Miroi skulle ge oss, verkligen skulle vara till stor hjälp och utveckla oss alla som individer. Våra svagheter skulle stärkas och våra styrkor skulle bli starkare. Det som presenterades lät med andra ord som något som ändå verkade rätt bra. Dessvärre skulle det visa sig att sanningen inte var lika bra. En varningsklocka ringde redan på introduktionen då kursledarna sa emot varandra, men det var nog inte många som noterade den eller fäste särskilt stor vikt vid den.

Den första tiden under vecka ett handlar mycket om en form av kartläggning med diverse frågor. Intrycket av frågorna är att de är lite konstiga och svåra att svara på. Dock står det att de rekommenderar att just de frågorna ska fyllas i med hjälp av en coach, men vi uppmanas istället att fylla i frågorna själva, trots att instruktionerna säger annat. En direkt konsekvens av det är naturligtvis att frågorna kan missuppfattas och därför fylls i felaktigt. Eftermiddagarna ägnas åt jobbsökaraktivitet där vi ska kunna få hjälp av vår coach med de problemen/ frågor som uppstår. I början är coachen närvarande, men ju fler veckor som går, ju vanligare blir det att han gör annat istället. Främst är det administrativt arbete som han ger som orsak att inte vara närvarande. Under tiden sitter det personer som behöver hjälp för att komma vidare i sitt jobbsökande, men som helt enkelt inte kan få det eftersom problemen med allt administrativt arbete går ut över oss kursdeltagare.

Veckorna börjar rulla på med ett tydligt mönster där förmiddagarna ägnas åt en form av föreläsningar och mellan klockan 14 och 16 är det jobbsökaraktivitet. Som en del av föreläsningarna så finns det även flera frågor inlagda i USB-minnena som kursdeltagarna ska svara på eftersom det kommer vara en viktig del för den handlingsplan som Miroi upprättar. Istället för att söka jobb så går ofta tiden mellan 14 och 16 åt till att svara på de frågorna, som många gånger upplevs som direkt meningslösa och ogenomtänkta. Morgonen inleds dock ofta med en diskussion som varar i över en timme, men som vid flera tillfällen inte alls handlar om det ämnet som föreläsningen ska vara om. Det här är bilden av en rätt vanlig dag för oss på Miroi.

När vi väl får möjlighet att söka jobb så förutsätts det att vi kan söka flera arbeten varje dag, trots att så ofta kommer det inte in platsannonser. Det leder naturligtvis till att många blir irriterade och ofokuserade, vilket i sin tur inte skapar en ambitiös stämning. Snarare leder det till att många bara sitter av tiden och inte gör något alls. Det är inte så konstigt när det i många personers ögon inte ens finns något vettigt att göra.

Vi är nu snart klara med vecka fyra och de flesta har troligtvis inte utvecklats alls eller fått ut något positivt av vistelsen på Miroi. Är det verkligen såhär som Arbetsförmedlingen hade tänkt att det skulle vara när de skrev avtalet med Miroi? För det är svårt att se hur den resterande tiden skulle kunna väga upp allt det som har varit.

För att gå ännu djupare in på situationen så ska vi titta på en speciell händelse som gjort flera personer i gruppen väldigt upprörda. Under en eftermiddag så hade gruppen fått en uppgift och för att kunna genomföra den så uppmanades vi att diskutera med andra kursdeltagare. Vår coach var återigen frånvarande då han var med på en uppstart för en annan grupp. Trots de stora bristerna i verksamheten på Miroi så har flera personer ändå lyckats komma väldigt bra överens och bland många av dem har det uppstått en både glad och trevlig stämning. Under ett av tillfällena är det en del skratt i rummet där gruppen sitter, vilket inte är något ovanligt. Dock är det en av kursledarna som inte klarar av det (alltså inte den som vi brukar ha), och istället för att bara gå in och fråga gruppen vänligt om de kan dämpa sig lite, så går han till hårt och aggressivt angrepp. Han säger att han syftar på hela gruppen, men det är två personer som blir hans måltavla. Han uttalar hot som bland annat bygger på att han ska se till att de här två personernas ersättning från Försäkringskassan dras in och när de båda personerna säger att de ska gå till hans chef så vill han veta deras namn. Det sistnämnda tyder på att han troligtvis skulle ge tillbaka på något sätt om de gjorde det, vilket gör att den här coachen är direkt olämplig för det här yrket.  När den ordinarie coachen kommer tillbaka och får reda på vad som har hänt, så börjar han prata om vad vi kan lära oss av det här, etcetera, istället för att försöka lugna ner den upprörda stämningen.

Den frågan som absolut är befogad att ställa är om Arbetsförmedlingen verkligen får det som de betalar Miroi för? Det är ju ändå skattebetalarnas pengar som Arbetsförmedlingen använder och då är det också fullt rimligt att de får de verkligen får de tjänster som de köper från exempelvis Miroi. Är vår vardag verkligen det AF betalar Miroi för eller ser de istället sin chans att tjäna pengar på arbetslösheten?

Sammanfattning skriven av Christian i våran grupp. Han, jag och många fler har samma syn på detta.

Idag fick Ottilia höra att hon är en grekisk gudinna. Whallah bror. Jalla! jewla hippie gå och lägg dig!! :) .P

Kössans

Zup len! Här är en del av gänget på miroi. Vi kommer att regera hela bloggvärlden. Whalla Habibbi

Vår coach uppmuntrar oss att leta matrester ><

detta är en bild

KÄRLEK OCH FRED OCH SEX. FATTAR NIII? PEACE OVER AND OUT.
JALLA NU KOMMER SNART EN BILD... ;)